”Styrdokument – så tråkigt och onödigt! Allas skräck och fasa. Massor arbete, helt i onödan. Konsulter och byråer tjänar pengar, det blir aldrig färdigt och aldrig används. Vem bryr sig om ett styrdokument? Ska vi bara ha en massa ”mähän” som gör utan att tänka?”
Inställningen till styrdokument är kanske det enklaste sättet att få reda på företagskulturen? Det kommer snabbt visa om det är ett hierarkiskt styrt företag med ”mähän som inte tänker” eller en bunt ögontjänare som säger men inte gör. Eller ett ställe där alla gillar styrdokumenten utan att vilja förstå. Sen finns det faktiskt en hel del företag som lyckas något alldeles vansinnigt väl, företag där det goda ryktet och alla kunders preferens är kommunikationsplattformen förkroppsligad.
För ett av de vanligaste styrdokumenten är just kommunikationsplattformen. Förutom många tidningar finns det två exempel inom retail som är mina favoritexempel. De har båda en kommunikationsplattform och ett manér som är glasklart utan att företagets affärsidé och nyckeltal finns med som en avsändare i varje annons.
Svenssons i Lammhult – oavsett om det är en lastbil, platsannons eller bilaga är känslan med. Tonen är halvtorr och artig, elementen snygga men ganska basic. Servicen ska synas, många produkter som är välkända samsas effektivt. Känslan sitter mer i säsongen än stylade miljöer. Misstänker att det arbetssättet kapar arbetstid och kostnader, pengar som istället kan investeras i medietid. Mest beundrar jag att det är så genomtänkt i praktiska saker utan att det sänker ambitionsnivån visuellt. Inte ens i en platsannons genas det. Nästa guldstjärna är för att Svenssons lyckas variera så att det aldrig blir tråkigt. Tråkigheten är den som oftast drabbar hårt hållna manér.
Granit– redan nämnd här och i flera andra inlägg. Men jag slutar aldrig förundras över att Granit alltid bjuder på ett bra besök. Att deras sätt att uttrycka sig i text och bild är detsamma i ord och handling. Det finns inget påtvingat säljande i deras sätt att möta mig. Tonen är avslappnad utan att bli kladdig. Där Granit framförallt utmärker sig är förmågan att vara effektiv. I allt från sortiment till det mest anmärkningsvärda, de kan konsten att hålla en kort och nöjd kö! Jag handlar för 35 kr och känner mig glad. Jag handlar för 1000 kr och får lite mer hjälp. Hanteringen av servicenivån är precis så subtilt som alla butiksägare drömmer om. Hur lyckas Granit? Bra fråga. Svaret skulle jag vilja höra utan omvägar, ”straight from the horse’s mouth”.
Det finns självklart många fler bra exempel på styrdokument och kommunikationsplattformar som fungerar. Här är exempelvis listan över världens mest värdefulla varumärken. Är det samma sak som att styrdokumenten är bra? Sitter processerna? Till viss del kanske, men flera varumärken på listan har haft problem med lönsamhet de senaste åren och det kan inte bara skyllas på konjunktur. Hänger det ihop, lönsamhet och kommunikation? Det är svårt att jobba med marknadsföring och inte tro det. Man kan låta sig inspireras av världens mest värdefulla varumärken men det är samtidigt svårt att i detaljerna hitta arbetssätt och exempel som man har nytta av. Mindre företag som Granit och Svenssons hade aldrig fungerat med Microsofts styrdokument för kommunikation.
Men en gemensam sak finns hos alla framgångsrika företag, stora som små. De har lyckats få alla att gör sitt yttersta för att leva upp till företagets goda rykte. En del är att skapa den stämningen, en del är att anställa butikssäljare utifrån deras personlighet. Mitt dreamteam skulle dessutom ha en massa erfarenhet från:
- Äldrevård – ansvar och teamwork
- Granit – affärsmässig service och vikten av ett äkta leende
- Åhléns – arbeta i motgång är också en bra erfarenhet
- Hotellreception – snabbt, modigt, ansvarsfullt, kreativt lösa uppkomna problem
PS. Ett styrdokument behöver inte vara komplicerat. En ”does and don’ts” är ofta det bästa alternativet. Om inställningen till styrdokumentet säger det mesta om företagskulturen kanske framtagandet av styrdokumenten säger det mesta om ledningskulturen?
