Den här artikeln är från 2011 och handlar om vår konsumtion av reklam. De senaste två veckorna har jag sett den här bilden från samma artikel, 1 år och 4 månader gammal, i tre olika presentationer för att visualisera vår konsumtion av media.
Något säger mig att Clear Channel kanske börjar märka av förändringen av var vi har blicken? Trots alla försök att få ihop printreklam med webben via QR koder med mera. För det är inte så stor nytta med en QR kod när blicken inte ens är där.
2011 lyssnade jag på Apegroups föreläsning under Webbdagarna i Göteborg. Det var Daniel som hade en helt glimrande, enkel slutsats om QR taggar och komplexiteten i att använda dem. Flera föreläsare hade hyllat själva tanken på vad en QR tag kan göra. Daniel visade verkligheten och alla moment som krävs. Kortfattat: det kräver väldigt hög motivation!
Såhär i inledning av 2013 skulle jag vilja säga att det har nog försvårats ytterligare. Först ska du få någon att titta på stortavlan, släppa mobilen och verkligen se vad som hänger upphängt just idag. Se att de affischer med budskap som ska väcka dina känslor och en upprörande/sexig/vacker/knasig bild nu är utbytta mot nya affischer med texter som ska väcka dina känslor och en upprörande/sexig/vacker/knasig bild. Sen ska du få betraktaren att göra en aktiv handling. Tuff skit.
Ofta kan undersökningar om reklamkonsumtion tas lite med en nypa salt. Exempelvis vill ingen ha reklam i TV. Alla kan allt om all TV-reklam som just nu visas på TV i samtliga kanaler. Många letar upp den på youtube och skickar vidare. Mycket slit för något du inte gillar?
Intressanta tider!
PS. Tack och lov för #blogg100. Det hade inte blivit något skrivet idag utan den piskan. Bra eller dåligt? Någonstans bland 100 inlägg måste det finnas något bra skrivet. Kreativitet kräver motion.
PS 2. Varför är reklamfilm oftast väl gömd och inte upplagd på företagets hemsida? Det är väl trots allt några tusen kunder om dagen som letar efter en populär reklamfilm och gratis tänker skicka ditt budskap vidare i målgruppen?