Britt Staktson firar ett-års kalas för den uppskattade Gillaboken idag och har varit snäll och delat ut en film från eventet. Snäll tänker du nu, hon vill väl sälja fler böcker och göra fler föreläsningar? Ja säkert, hon bedriver nog ingen ideell verksamhet, det är hennes profil och framtida intäkter som måste vårdas. Men hennes kunskap hade varit noll värd om ingen ville diskutera och dela det hon kan. Trots allt är intresset för Britt Stakston större än en film från ett event i ämnet. Det ökar min vilja ännu mer att boka in föreläsningar med Britt, att gå och lyssna så fort tillfälle ges och förstås titta på filmen och köpa boken.
Dessutom är det briljant att fira ett-års kalas och på så vis göra boken aktuell igen. Utan att behöva lansera en ny bok! Det är sådana aktiviteter som gör att man blir så ödmjuk inför sina förebilder, så fylld av respekt för allt det självklara de gör och uppnår.
Men ändå, hur många delar aktivt med sig av kunskap för att få mer affärer? Majoriteten tror fortfarande att man kan äga kunskap och via det skaffa sig en unik och konkurrenskraftig position om man också gömmer den för andra. Flertalet företag och människor lägger mer tid på att skydda sina idéer än att utveckla hur kunskapen ska användas.
PS. Filmen är över en timme lång, men jag lovar, en timme och tjugo minuter diskussion om idéburen verksamhet och sociala medier är långt mer intressant än Bonde söker fru. Framförallt om man arbetar med kommunikation!
Indievargen 
Hej, så fint inlägg, tack för att du berättar om boken och diskussionen om digitaliseringsprocessen i civilsamhället, så glad för att du både lyssnade och bloggade! Älskar jämförelsen med vad man gör med tiden, Bonde söker fru eller vårt inslag : )
Tack! Filmen var riktigt bra!